onsdag 27 december 2017

Blommornas välkomsthälsning

Uppstånden. Det låter måhända en smula dramatiskt. Inte desto mindre är det just så det känns. För vi har båda legat totalt utslagna i den förhatliga, obevekliga, oförsonliga magsjukan och knappt tagit oss från sängen sedan i måndags kväll

Men idag har vi stapplat upp. På svaga ben och värkande kroppar, ömma magmuskler och såriga svalg. Ett och ett halvt dygn är bara borta. Väck. Annandagen försvann totalt in i ett tröttsamt kaos av konvulsioner och utmattning. Jag var inte ens på nedervåningen igår utan rörde mig endast, mödosamt, mellan säng och badrum.

Idag tog jag emellertid en uppiggande dusch på morgonen. Hängde ut sängkläderna på vädring och klädde mig själv i rena kläder.

När jag kom ned hit så var det som om alla blomster ville välkomna mig tillbaka. Jag har i många dagar otåligt och förväntansfullt, spanat och väntat på amaryllisars och hyacinters blomning men har fått ge mig till tåls.

Men nu! Nu var det som om stugans blomster hade samtalat med varandra. Som om de under gårdagens sorgfällda och tunga dag då de inte såg skymten av sin Husmor, kommit överens om att allesammans skulle blomma i de mest bedårande färger, former och dofter för att välkomna mig tillbaka till livet och tillvaron igen.

Och visst känner jag mig välkomnad! Hedrad! Älskad! Efterlängtad!

Ett leende formerar sig i mitt bleka ansikte o hjärtat slår ett par extra skutt. Jag känner ömhet för denna praktfulla och kärlekfulla hälsning som husets blomster ger sin gamla husmor.

För visst blommar de just idag, allesammans på en och samma gång, bara för att välkomna mig tillbaka?

Eller kan det bara vara ett krasst sammanträffande? Nej, nej, så klart inte. Jag väljer att tro på mirakel och underverk, på oförklarliga ting och skeenden, på kärlek och lekfull fantasi.

Och när jag stillar mig och lyssnar uppmärksamt kan jag förnimma pampig musik ljuda. Jag hör pukor och trumpeter, cymbaler och slagverk, pompa och ståt bland kronblad och pistiller.

Du milde sicket välkomnande!

Fast jag är den ende att se och höra, förnimma och uppleva detta. Men vadå - man får det inte roligare än man gör sig...

Nu ska jag pussa och smeka mina fina blommor och tacka för den fantastiska paraden de förberett och genomfört. Sedan måste jag allt gå och vila igen - kanske drömmer jag om pratande amaryllisar och spelande hyacinter...








Till och med stearinljusens vekar bad om att få lysa upp och skina
vackert i stugan medan husmor gick omkring och pratade med sina blomster

måndag 25 december 2017

FRÅN OSS ALLA TILL ER ALLA


EN RIKTIGT GOD JUL TILL ER ALLA FRÅN OSS ALLA! 

sedvanligt provsmakning av lulmaten
 på lillejulaftons kväll

Fjärde advent och Julafton sammanfaller på samma dag!

Ronja Snöflinga hjälper till vid julklappsinslagningen

nu är vi klara med julklapparna och hundarna hälsar på tomten
Vi får inte glömma att släcka alla vackra flämtande steariljus innan vi åker 


Bilen packas med det viktigaste för en God Jul
Vi börjar duka upp vårt gemensamma julbord uppe hos
Ludwig och Johanna i Thorshill



Johanna tänder fjärde ljuset medan Lillafarmor tittar på

Freddie var först ut att förse sig av  Julbordets läckerheter

Gottfrid anträder straxt därefter


Här i Thorshill finns så gott om utrymme 


Åh vad du är söt Ninni! Åh vad du är söt Dagny!

Jag tog med min PC kanon och så såg vi på storbild på väggen allesammans! 

Familjen Ollagård har bänkat sig för att kolla på Kalle

Hundar o Ungar... 



Gottfrid med sin älsklingskusin ninni

Lowisa och Johana hade bakat massa spännande julgodis

Ninni Thor med faster Lowisa

Nu har Tomten kommit - men vafalls, hundarna är inte rädda!!!
Känner de månne igen Tomten???


Pojkarna hjälper mer än gärna till att dela ut klapparna efter att
Tomten, med hjälp av Morfar, har läst upp rim och hälsningar


Även Johanna hjälper till 

Starke Gottfrid







God fortsättning önksar vi och Ronja Snöflinga

söndag 24 december 2017

MICKANS JULSAGA


EN LAGÅRDSTOMTES JUL

En alldeles alldeles sann julsaga om en lagårdstomtes julbestyr på en liten gård någonstans långt ut i den mörka Smålandsskogen…


Text och illustrationer
Mickan Thor



När marken runt lagårn ligger vit, trött och frusen
hönsen ruggar o av närgångna tuppar läser lusen
husfar dricker nåt ifrån potatisland
husmor mumlar om guldarmband
då anar lagårdstomten att det är dags tända juleljusen

Fast lagårdstomtar som jag, o den förre, han som dog
lunkar på som vanligt med sysslor o vårt vardagsknog
städar i stall o i djurens kättar
pratar med hästar, knytt o vättar
för man ska hålla sig väl med dem alla, det vet jag alltnog


Men när bred-rövade märren går till boden, den öde
för att försöka förse sig av visthusbodens överflöde
(där finns havrenecker i mängd)
ja då håller jag dörren stängd
för hon var så dum o girig att jag henne portförbjöde

I morse var hon ångerköpt, kom o sa till mig förlåt
hon sa förläget att hon inte alls är girig med uppsåt
men som bred-rövad o lat
o alltid sugen på mat
blir det att man roffar åt sig allt som man kan emellanåt


O när ska man va snäll, min vän, om inte nu vid jul
så jag klappar hennes mule o öppnar till vårt skjul
hon gnäggar på den unga märra
som förvånat ögonen uppspärra
när hon alla havrenecker såg uti bodens vestibul

Tyvärr är inte alla glada här fastän juletider råder
bland får man tassa som om man ginge här på nåder
här är gny, gnäll, gnissel o gnat
fast jag mest skrattar åt deras tjat
o memorerar tills nästa gång det drar i min skaldeåder


Just nu är alla i lagårn arga på en långsvansad råtta
en häradsbetäckare, nåja, bara en ynka medelmåtta
som på vår loge smet in
gjorde råttmor bukastinn
o trettiofyra små barn ligger nu i råttmors grotta


Gammelkattan ligger i sitt hål och blänger arg på mej
för att jag till råttbo-tabberas bestämt har sagt nej
men till o med hon måste fatta
att även en ilsk gammal katta
får till julens o lagårdstomtens regler snällt anpassa sej


Geta-koa, hon som jämt gör såna konstiga krumbukter
för att få ut sina, till synes, outsinliga träckprodukter
står och blänger på oss andra
försöker någon annan klandra
fastän det är hon själv som i lagårn sprider unkna lukter

Genom fönstret syns som vanligt lille granngårnsgossen
vemodig gå i flösvattnet längst ute på västra mossen
han drömmer om en häst
o den han gillar allra bäst
är vår halte klapphingst Sthore, den väldige kolossen


Så i somras smiddes planer här bland djuren må du tro
om hur vi kan glädja granngossen, den lille lessne Bo
efter möda och kärt besvär
så blir det föl till våren här
o hur det gick till vet bara jag o lagårns blinda so

Strax då julaftonsskymning famnar nejd och gård
i antal glädjeskutt Bos hjärta gör världsrekord
för sitt inre snart han ser
när vi ett föl till honom ger
o sen har nog hans sinne slått sitt sista mollackord


Knytt, vättar o lagårdtomtar, vi kan ordna det mesta
bara folk o fä till sätt o sinne är väna o modesta
det är sagans sensmoral
att man själv kan göra val
o göra det bästa, för två- o fyrbent, sig själv o sin nästa



Julefriden sänkt sig har när jag går bland gårdens hus
barn leker i glädjerus o Husfar myser vid sitt krus
o minsann, vid husmors hand
blänker visst ett guldarmband
snart kommer hon till lagårn ut med tomtens egen julegröt
och efter lagårns julkalas väntar julnattsvilan opp i hö´t

*********************************************************************************

Lagårdstomtens språk, ordförklaringar
Ruggar – period då hönsen tappar sina fjädrar och värper minimalt
Kättar – djurens boxar
Havrenecker – Havrekärvar (julkärvar)
Knytt, vättar – folktroväsen som lever i, under och intill ladugården
Märr – sto, häst av feminint kön
Tabberas – äta upp allt, göra rent bord, stort kalas
Träck - avföring
Bukastinn – tjock om magen
So - grissugga
Klapphingst – häst av maskulint kön med bara en testikel
Flösvatten – mycket vatten, som vid vårflod, snösmältning eller skyfall
Höt – bestämd form av hö, ett stråfoder





EN RIKTIGT GOD MYSIG ROLIG O HARMONISK JUL önskas alla kära läsare!!


Mickan och Husfar