Mickans Tänkvärdheter...

Trädgårdsmöblerna inkörda-nästan...

Nu har vi höstat i trädgården och alla möbler är inkörda.

Sånär som på ett par stolar invid kökstrappen där det kan vara skönt att ta med sig kaffekoppen och sätta sig en stund om vädret så påbjuder.

Men där får inte JAG plats...

Mickans Tänkvärdheter...

Lite motvikt till föregående Tänkvärdhet...

Brunsttider...

Husfar är inte alltid butter. Om nu någon tillnärmelsevis fått det intrycket (hur i all världen man nu skulle kunnat få det) Det finns några saker som roar honom jämte väderleksrapporten, Grållen och Grävaren. Det är att möta vilda djur ute i skogen. Vildsvin, rådjur, grävlingar och älgar.

Igår kväll kom han in i köket och var på särdeles gott humör. Under ivrigt viftande återberättade han om ett möte han just haft i skogen. Med en älgtjur och en kviga. Tjuren hade rört sig oroligt i vida cirklar kring kvigan under det att han utstötte sina karaktäristiska nasala ljud.

- Du sulle sett, sa han upphetsat, du sulle vatt mä!

Husfar berättar vidare om mötet med skogens konung. Om hur han, älgtjuren, nu har bråda tider eftersom brunsttider råder för honom och hans långbenta bekanta.

Husfar har av någon anledning lärt sig att låta precis som en brunstig älgtjur. Detta demonstrerar han gärna, och ofta, för mig. Jag hoppas och tror att det sker i något slags underhållningssyfte. Något annat har jag svårt att föreställa mig…

- Du sulle hört! Du sulle sett hur han ble när han hörde me, sa Husfar stolt.

Och så förevisade han igen.

Han höjer de långa armarna upp mot ansiktet, kupar bägge händerna på var sida om näsa och mun och trycker samman näsryggen med pekfingrarna samtidigt som han kupar händerna runt munnen.

Och så brölar han. Stötvis, nasalt, högt. Förfärligt. Om och om igen.

Hundarna stirrar räddhågset ett ögonblick på honom innan de försvinner iväg till något tryggt hörn, långt från Husfar som leker brunstig älgtjur. Katterna klöser på dörren och vill ut. Själv tvingas jag stå kvar på köksgolvet, lyssna, tappert le och försöka se intresserad och deltagande ut.

- Du sulle sett, tjuren ble pesis stållet – han tyckte INTE om när jag bröla som e brunstig älgtjur.

- Det är det INGEN som gör, undslapp det mig.

Det var inte vidare smart av mig. Ljuset i Husfars tindrande ögon släcktes, hans imponerande inlevelseförmåga likaså.

Men replikförmågan - den hade inte gått förlorad.

- Nä, men så går di ju i gall mä, di gamlaste o leaste korna med stora isterbukar…

Mickans Tänkvärdheter...

Välkommen på FRUNTIMMERSFRUKOST!

Det finns en devis som säger ”Bra karl reder sig själv”. Alltså att man själv får fixa, dona, ordna och rådda med saker om något ska bli av.

Så är det nästan alltid på landsbygden. Här är det sällan som stekta sparvar kommer flygandes. Men mer frekvent flyger här ju levande sparvar! Något jag tycker är avsevärt trevligare och anlessare än de mer artificiella halv-, eller helfabrikaten. (Anlessare är förresten ett slags lokalbonnskt uttryck för angenämare/annorlunda)

Så vill man att det ska hända något kul och anlessare här ute i skogen så får man helt enkelt se till att det händer!

Jag har en fantasisk grannfru som alltid är sprallig, kul, engagerad, orädd, positiv, duktig och väldans kreativ. Grannfrun och jag har bland annat ordnat två FRUNTIMMERSFRUKOSTAR tillsammans. Nu gör vi det en tredje gång.

Tredje gången gillt!

Runt 130 fruntimmer ska snart samlas i Nävelsjö bygdegård för att smörja kråset - såväl lekamligt som själsligt. En och annan inredningsdetalj och julklapp lär också införskaffas från bygdens fingerfärdiga konsthantverkare. Själv kommer jag kanske bjuda på något litet kåseri...

Men mest ser jag fram emot att man under Fruntimmersfrukosten ju ska få lära sig att fokusera rätt här i livet, kommunicera bättre, bli mer positiv och bli gladare!

Shitpåmmfritt, så himla bra!

Jag var trallande glad nu i veckan då hela konceptet för höstens Frunimmersfrukost var klart. Förtjust och förväntansfullt utropade jag till Husfar;

- Efter det där föredraget kommer jag kanske äntligen hamna på rätt köl i livet!

Utan att ens lyfta blicken från Bladet sa han:

- Dä sulle ja inte huppas på um ja va du. När stora valar strandat redit finns sällan nöet hupp...

Varmt välkommen den som kan och vill!!!

Mickans Tänkvärdheter...